Irreconcilable Differences. Analysing the Deteriorating Russian-US relations

Direkt efter det kalla krigets slut påbörjade Ryssland och USA en process som skulle leda till ett ömsesidigt partnerskap och överlag vänskapliga relationer. År 2015 hade relationerna mellan dem försämrats så mycket att bägge staterna i praktiken såg varandra som motståndare - eller till och med fiender - för första gången på 25 år. Den här studiens syfte är att analysera orsakerna till denna förändring. För att uppnå detta syfte fokuserar studien på tre typer av faktorer som driver den bilaterala relationen mellan Ryssland och USA: geopolitiska faktorer, värderingsoch identitetsbaserade faktorer och inrikespolitiska faktorer. Studiens resultat indikerar att alla dessa faktorer tydligt och djupt påverkar relationen mellan länderna, men på olika sätt i respektive land. Ur ett geopolitiskt perspektiv står det klart att rysk säkerhets- och utrikespolitik försöker främja en utveckling där USA förlorar en del av sitt internationella inflytande medan Ryssland ökar sitt inflytande i motsvarande grad. Ryssland försöker begränsa amerikanskt inflytande, och försöker också förändra de internationella regelverken, vilka i det ryska perspektivet idag domineras av och är skapade för att gynna USA. På grund av denna hållning är rysk politik och ryska målsättningar på många sätt inkompatibla med en vänskaplig rysk-amerikansk relation. Uttalade geopolitiska motiv syftande till att motverka Ryssland är svårare att hitta i officiell amerikansk policy. Emellertid har alla de amerikanska presidenter som studeras här initialt velat skapa ett vänskapligt inriktat rysk-amerikanskt partnerskap, för att mot slutet av sin tid vid makten hamna i en mer eller mindre direkt geopolitisk konfrontation med Ryssland. Just nu är den amerikanska relationen med Ryssland sämre och mer fientlig än vad den varit någon gång sedan 1991. Detta tar sig också uttryck i de praktiska åtgärder som vidtagits av bägge länderna. Som svar främst på Rysslands agerande i Ukraina har USA ökat mängden förhandslagrad militär utrustning i Europa och antalet soldater stationerade eller roterande i Europa. Detta görs för att stärka den amerikanska militära förmågan i Europa, och för att försäkra de amerikanska allierade om att USA tar sina försvarsförpliktelser emot dem på allvar. Därutöver förefaller det uppenbart att det finns ett antal klyftor mellan de två staterna, i termer av förståelse, förväntningar och värderingar. Ryssland förväntar sig att USA ska visa förståelse för alla de ryska känsligheterna rörande den ryska, självdefinierade "intressesfären" och den ryska uppfattningen att man är inringad av NATO och det amerikanska missilförsvaret i Europa. USA förväntar sig å sin sida att Ryssland ska förstå att dessa ryska synpunkter eller känsligheter är illiberala och illegitima och att de därför inte kommer att tillåtas att påverka amerikansk policy.