Beredskap i framtida energisystem. En analys med utgångspunkt i Energimyndighetens ”Fyra framtider”

I denna studie analyseras förutsättningarna för att bygga energiberedskap i framtida energisystem. Utgångspunkt tas i Energimyndighetens scenarier "Fyra framtider" och de framtidsutvecklingar av energisystemet och samhället i stort som presenteras i dessa. De områden som studeras särskilt i denna rapport är digitalisering, ökad elektrifiering, decentralisering av elproduktionen, ökat beroende av variabel elproduktion, det svenska elsystemets ökade integrering med omvärlden, batterier och andra energilager, ökad användning av biodrivmedel, ägandeförhållanden, energieffektivisering samt nya livsstils- och samhällstrender. Beredskapsplaneringen för ett energisystem i förändring behöver balansera mellan en proaktiv och en reaktiv ansats, där den förra innebär att systemet designas med beaktande av olika möjliga hotbilder medan den senare i högre grad utgår från att anpassa systemen när hot väl realiseras. Beredskapsstrategier kan innefatta robusta delar för att kunna möjliggöra nödvändiga investeringar men samtidigt behöver de undvika låsningar som gör att de förhindrar en anpassning sig till omvärldsförändringar. Energisystemen bör i sin tur, för att kunna hantera allvarliga störningar, vara robusta men också förknippas med en flexibilitet som minskar beroendet av enskilda energibärare, energileverantörer och leveransvägar. En avvägning mellan effektivitet och kostnadsminimering respektive försörjningstrygghet blir oftast nödvändig. Det kan finnas skäl att i beredskapsplanering för energiförsörjningen, utöver energisystemets förmåga att upprätthålla acceptabel funktion, även beakta det omgivande samhällets funktionsförmåga vid kraftigt störd energiförsörjning. För att kunna bedöma energiberedskapen hos ett system (idag och i framtiden) krävs detaljerad information som sällan går att läsa ut ur övergripande energibalanser. För detta krävs kunskap om bland annat grad av redundans i systemen, fysiskt skydd, organisering av IT-säkerhet och acceptans för leveransstörningar hos befolkningen. Ett tydligare fokus på energiförsörjningen av samhällsviktig verksamhet kan också vara nödvändig. I studien ges exempel på möjliga indikatorer att användas för bedömning av energiberedskapen i dagens och framtida system.