Partikulära luftföroreningar i Mali - Litteratursammanställning och enkel hälsoriskbedömning

Författare:

  • Fabian Taube
  • Annica Waleij

Publiceringsdatum: 2018-09-04

Rapportnummer: FOI-R--4609--SE

Sidor: 33

Skriven på: Svenska

Nyckelord:

  • Partiklar
  • partikulära luftföroreningar
  • PM10
  • PM2.5
  • Mali
  • toxicitet
  • hälsoriskbedömningar
  • Försvarsmakten
  • insats
  • MINUSMA

Sammanfattning

Luftburna partiklar (eng. particulate matter, PM) består av en blandning av fasta och vätskeformiga partiklar, som svävar i luften (aerosoler). De kemiska beståndsdelarna varierar beroende på vilket ursprung partiklarna har. Partikelstorleken är avgörande för var i luftvägarna de fastnar, och därmed indirekt till vilken toxikologisk respons de ger upphov till. Upp till 90 % av partiklar i storleksintervallet 0,01-0,1 µm tas upp i luftvägarna, varav huvuddelen fastnar eller tas upp i alveolerna. Detta är en kritisk storleksfraktion, eftersom upptaget kan leda till en systemisk effekt i kroppen. Det finns inga tecken på en säker nivå för exponering eller ett tröskelvärde under vilket inga negativa hälsoeffekter uppstår för de allra minsta partiklarna. För närvarande finns det på populationsnivå inte tillräckliga bevis för att identifiera skillnader i effekterna av partiklar med olika kemiska sammansättningar eller uppkomst, även om förbränningsrelaterade partiklar (från både mobila och stationära källor) är mer konsekvent kopplade till ohälsa än partiklar från andra källor. De viktigaste källorna till dödlighet som en följd av PM i Afrika är naturliga källor, såsom ökendamm och förbränning av biomassa. Bedömning av kronisk ohälsa och dödlighet förknippad med exponering för ökendamm är dock mer osäker än motsvarande bedömning från typiska luftföroreningar i industrialiserade länder, där de flesta epidemiologiska kohortstudier har genomförts. När det gäller ökendamm antyder emellertid flera studier att dammet, i likhet med förbränningsrelaterade partiklar, fysiskt kan skada luftvägsslemhinnor, trigga oxidativ stress, skada DNA och orsaka lungfunktionsnedsättning. Syftet med rapporten är att ge en kort bakgrund till partiklars förekomst och hälsorisker, sammanställa de studier som finns beträffande partikulära luftföroreningar i Mali och genomföra en enkel hälsoriskbedömning med förslag på miljöövervakning. Mali rankas enligt internationella jämförelser lågt avseende luftkvalitet, främst pga. höga halter fina partiklar (PM2.5) och undermålig inomhusluft. På landsbygden påverkas luften framför allt av naturligt höga halter av partiklar (t.ex. sandstormar, gräsbränder), svedjebruk samt emissioner från traditionella bränslen. Föroreningarna i huvudstaden Bamako orsakas i första hand av bensin- och tvåtaktsbaserad fordonstrafik och av hushålls- och industriavfallsförbränning samt befolkningens energiförsörjning, men tidvis även av luftburen sand. De få studier som finns när det gäller luftföroreningar i Mali uppvisar stora variationer pga. olika faktorer, såväl geografiska (plats, höjd, väderleksförhållanden), tidsmässiga (tid på dygnet, månad) och tekniska (antal mätningar som värdena grundar sig på, mättid, mätutrustning) Hur dygns- och årsvariationer av PM ser ut på Försvarsmaktens förläggningar (Camp Nobel och Camp Midgård) kan inte bedömas från hittills publicerade data. För Timbuktu saknas data helt. Lägstanivåerna tycks ändå vara höga i förhållande till nivåer för vilka akuta och kroniska effekter har noterats. Möjligheterna att övervaka dygns- och årsvariationer av PM10 och PM2.5 kommer att kunna ge information om den genomsnittliga exponeringen samt ge nödvändigt underlag för hälsoriskbedömning.