Västlig övningsverksamhet 2014-2019

Denna översikt av västlig militär övningsverksamhet besvarar följande forskningsfråga: Vilka mönster går att observera i västlig övningsverksamhet 2014-2019 som är relevanta för västs samlade förmåga att bedriva högintensiv krigföring mot en kvalificerad motståndare? Med hjälp av både kvantitativa och kvalitativa metoder har flera mönster identifierats. Natos övningsverksamhet påverkades omedelbart av Rysslands illegala annektering av Krim 2014 och den kom snabbt att användas i syfte att återförsäkra och avskräcka. Antalet Nato- och Nato-associerade övningar ökade dramatiskt efter 2014 och den höga nivån har bibehållits under den studerade perioden. Skalan på övningarna har blivit större, med avseende på antalet deltagare, övade stridskrafter och ledningsnivåer samt geografisk utbredning. Antalet deltagande länder har också ökat och flera av Natos initiativ för att anpassa sig till det nya säkerhetsläget har integrerats i övningsverksamheten. Övningarna har även blivit mer komplexa. Fler avancerande förmågor tränas och graden av försvarsgrensgemensamhet har ökat. Ett ännu viktigare mönster är att övningsverksamheten skiftat fokus mot territorialförsvar, artikel 5-scenarion, Sveriges närområde, och krig mot en kvalificerad motståndare. Under den studerade perioden har således ett stort kliv framåt tagits för att öka västs samlade förmåga, men flera problem och brister kvarstår.