Svenska smarta städer - En explorativ studie om förväntad nytta och potentiella sårbarheter

Vad som utgör en smart stad finns det många åsikter om. Trots att vedertagen definition saknas arbetar allt fler svenska städer för att bli smarta städer. Utvecklingen är ännu i ett tidigt skede med fokus på att få nödvändig teknisk infrastruktur på plats. Behovet av att göra städer smartare grundar sig i utmaningar som exempelvis urbaniseringen medför. FOI har genomfört en intervjustudie på uppdrag av Justitiedepartementet kring förväntad nytta och möjliga sårbarheter med smarta städer i Sverige. Studien indikerar att kostnadsbesparingar och effektiviseringar primärt ses som förväntad nytta med smarta staden. Det finns även förväntningar på förbättrade lägesbilder över stadens verksamheter samt databaserat beslutsfattande istället för dagens erfarenhetsbaserade beslut. Möjliga sårbarheter som ses i dagsläget är primärt tekniska, vilket är väntat i ett skede när teknisk infrastruktur införs. Juridiska sårbarheter lyfts även fram med lagstiftning och regelverk som inte alltid hängt med teknikutvecklingen. Därutöver kan förändrade arbetssätt och kompetensbehov ge organisatoriska sårbarheter, medan förväntningar på ökad delaktighet av medborgarna kan innebära sociala sårbarheter. Den smarta stadens resiliens vid kris eller krig är inte heller helt kartlagd, vilket kan innebära högre sårbarhet ur beredskapshänseende. Respondenterna ser ett kontinuerligt risk- och sårbarhetsanalysarbete som nödvändigt för att kunna förstå den smarta stadens sårbarheter.