Espionage by Europeans 2010-2021. A Preliminary Review of Court Cases

I denna studie analyseras öppet kända fall av infiltrations- eller insiderspionage i Europa under 2010-2021 genomförda på uppdrag av illiberala statsaktörer. Baserat på öppna källor studeras fall som resulterat i fällande domar under tidsperioden, med fokus på europeiska medborgare som förövare. Så kallade illegalister avgränsas bort, liksom andra typer av olaglig underrättelseinhämtning, såsom flyktingspionage och cyberspionage. Förövarna studeras avseende personliga attribut, motiv, metod för access, utländska kopplingar samt utländska motparter. Rapporten replikerar en serie amerikanska studier, med smärre metodologiska justeringar. Data-setet inkluderar 62 individer, varav 42 fällts för spionage under 2010-2021. Ytterligare 13 individer var föremål för pågående förundersökningar i december 2021 och ytterligare 7 individer ingår i en samlingskategori, inklusive 4 ryska illegalister och 3 fall där förundersökningsläget är oklart. Resultaten visar på att spionage i Europa - liksom i USA - nästan uteslutande genomförs av män (95%). Genomsnittsåldern bland de dömda (N=42) var förhållandevis hög, med en medianålder på 30-39 år och 41% var över 40 år när de började spionera. Liksom i USA var merparten av de dömda spionerna - cirka ¾ - civila, inte uniformerade militärer (7) eller underrättelsepersonal (4). De identifierade fallen är primärt centrerade i nordöstra Europa - exklusive ryska medborgare så var mer än ¾ av de dömda antingen från Baltikum eller Polen. Till skillnad från i USA är Ryssland - inte Kina - den överlägset främsta mottagaren för spionage i Europa (37 fall), relativt jämnt fördelade mellan GRU och FSB, med betydligt färre för SVR. En tidsserie visar tentativt att antalet fällande domar för spionage i Europa ökat under markant 2010-talet, med ett ovanligt stort antal fall på väg till domstol vid slutet av 2021, men rättvisande jämförelser över tid är mycket svåra att genomföra.