Forskningsprogram civilt försvar
Under 2024 påbörjade FOI ett viktigt uppdrag – att leda sammanhängande forskning för det civila försvarets behov, med stöd av nya anslag från regeringen. Behovet av ny kunskap är stort och för att möta dessa utmaningar etablerades Forskningsprogram civilt försvar. Forskningen ska stärka samhällets motståndskraft och ge beslutsfattare de verktyg som krävs för att möta såväl dagens som framtidens hot.
Forskningsprogrammet ska bidra med kunskap som civila aktörer behöver för att utveckla det civila försvaret, från nationell till lokal nivå. Med fokus på långsiktighet, vetenskaplighet och användbarhet, bidrar programmet till en kunskapsbaserad och sammanhållen utveckling av totalförsvaret. Forskningen är indelad i sex temaområden. Du kan läsa mer om dem under rubriken ”temaområden” längre ned på sidan.
Nyheter från programmet
Det finns även ett nyhetsbrev om forskningsprogrammet. Här kan du anmäla dig som prenumerant till nyhetsbrevet
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Ny antologi om civilt försvar ute nu!
I ett försämrat säkerhetspolitiskt läge ställs ökade krav på att det civila försvaret utvecklas på ett kunskapsbaserat, samordnat och effektivt sätt. Erfarenheterna från Ukraina visar tydligt att krig inte enbart är en militär angelägenhet, utan att hela samhällets motståndskraft är avgörande för att möta krig och krigsfara.
Nu finns samlingsrapporten Det civila försvarets samtid och framtid - Forskning för totalförsvaret från beredskapsbyråkrati till drönarkrig, med forskning för det civila försvaret. Antologin samlar forskning kring allt från rådighet och styrning av det civila försvaret till befolkningsskydd, krigsförsäkringar och försvarsvilja. Rapporten går att ladda ner här
Öppnas i nytt fönster..
I samband med lanseringen anordnades också ett seminarium tillsammans med Folk och Försvar. Seminariet går att se i efterhand genom denna länk Öppnas i nytt fönster..
Beredskap genom avtal?
Näringslivet är en grundpelare i totalförsvaret, då många samhällsviktiga verksamheter drivs av privata aktörer. För att stärka Sveriges motståndskraft krävs ett välfungerande samarbete mellan företag, civila myndigheter och det militära försvaret. I detta memo belyses hur detta samarbete kan byggas
upp redan i fredstid, med särskilt fokus på upphandling.
Läs mer i memot "Beredskap genom avtal?" Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Ett skepp kommer lastat, eller?
Kan vi lita på att skeppen kommer lastade till våra hamnar även under krig? I en ny rapport undersöks betydelsen för totalförsvaret av en svensk handelsflotta och krigsförsäkringar. I rapporten Ett skepp kommer lastat! Eller? – Om betydelsen av en svensk handelsflotta och krigsförsäkringar vid höjd beredskap konstateras att havet har blivit en alltmer omtvistad arena.
Mellan Valet och Vaalit
Den 9:e juni 2024 hölls det val till Europaparlamentet. Valet hölls under det så kallade supervalåret då över 70 länder gick till allmänna val. I Sverige fanns en beredskap på informationspåverkan från främmande makt, också med anledning av det svenska Natointrädet. Hur såg då informationsmiljöerna under valrörelsen ut egentligen?
Befolkningsskydd, civilförsvar eller skydd av civilbefolkningen?
Befolkningsskydd har länge varit ett otydligt begrepp inom svensk beredskapspolitik. Sedan 2006 har avsaknaden av en tydlig definition lett till förvirring och skapandet av nya begrepp för att fylla luckorna. Detta har försvårat ansvarsutkrävande och skapat oklara roller bland de aktörer som är involverade.
Temaområden
Temaområdena skapar en stomme för framtida mer omfattande och fördjupad forskning.
Befolkningsskydd
Forskningen inom temaområdet fokuserar på konsekvenser av den vapentekniska utvecklingen, hantering av masskadeutfall och hur andra länder utvecklar skyddet av sin befolkning. Lärdomar från Ukraina är en central del av området, bland annat avseende behovet av ökad civil-militär samverkan för att skydda civilbefolkningen.
Försörjningsberedskap och ekonomiskt försvar
Här undersöks hur totalförsvarets uthållighet och motståndskraft kan stärkas. En god försörjningsberedskap och en stabil samhällsekonomi är avgörande för både det civila och det militära försvarets förmåga. Forskningen analyserar både hoten och hanteringen av dem, med olika tidsperspektiv och med hänsyn till policyutvecklingen inom EU och Nato.
Psykologiskt försvar och försvarsvilja
Inom området psykologiskt försvar och försvarsvilja studeras totalförsvarets kognitiva dimension och befolkningens motståndskraft. Forskningen inkluderar både grundforskning och tillämpad forskning med fokus på det psykologiska försvaret och genomförs i samarbete med relevanta myndigheter och akademiska institutioner.
Samhällets funktionalitet under höjd beredskap och krig
Forskningen syftar bland annat till att utveckla skyddsstrategier genom att väga samman möjligheter till fysiskt skydd, robusthet, redundans, verksamhetsomställning och reparationsberedskap. Exempel på tillämpningsområden är samhällsviktig data och den nya beredskapssektorn industri, bygg och handel.
Civilt försvar som sammanhängande system
Inom detta temaområde undersöks hur det civila försvaret bör styras, struktureras och samordnas på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Här studeras hur beredskapsaktörer arbetar utifrån nuvarande styrning samt gränsytor och relationer mellan stat, marknad och civilsamhälle.
Civilt stöd till militärt försvar och civil-militär samverkan
Ett av målen för det civila försvaret är att inom ramen för Natos kollektiva försvar bidra till det militära försvarets förmåga. Under 2026 sjösätts detta temaområde och forskningen ska bland annat fokusera på civil-militära beroenden och beredskapshänsyn i samhällsplaneringen.