Forskningsprogram Civilt försvar
Under 2024 startade FOI ett viktigt uppdrag – att leda sammanhängande forskning om civilt försvar, med stöd av nya anslag från regeringen. Behovet av ny kunskap är stort, och för att möta dessa utmaningar startades Forskningsprogram Civilt försvar. Programmet ska stärka samhällets motståndskraft och ge beslutsfattare de verktyg som krävs för att möta framtidens hot.
Forskningsprogrammet ska bidra till att tillgodose de civila aktörernas kunskapsbehov för det civila försvarets utveckling, för central till lokal nivå. Forskningen bedrivs inom fem temaområden, vilka också skapar en stomme för framtida mer omfattande och fördjupad forskning.
Läs nyheter från forskningsprogrammet
Civilt försvar som sammanhängande system
Temaområdet civilt försvar som sammanhängande system undersöker hur det civila försvaret kan styras för att utvecklas effektivt och ändamålsenligt. Forskningen analyserar den nuvarande styrningen på policynivå och studerar hur beredskapsaktörer på lokal, regional och civilområdesnivå tolkar och arbetar utifrån denna styrning. Området undersöker också relationer och gränsytor mellan stat, marknad och civilsamhälle samt hur det civila försvaret kan samverka med krisberedskapen och det militära försvaret.
Befolkningsskydd och övrigt civilförsvar
Det pågående kriget i Ukraina visar tydligt hur civila drabbas i moderna konflikter. Redan 2022 var det uppenbart att civilbefolkningen och civil infrastruktur attackerades systematiskt. Nästan tre år senare har angreppen ökat i intensitet, med luftangrepp där hundratals drönare och missiler används samtidigt. Denna utveckling förändrar förutsättningarna för forskning om befolkningsskydd. Det krävs nu ökat fokus på civil-militär samverkan, att följa den vapentekniska utvecklingen, att hantera masskadeutfall i städer samt att förstå hur säkerhetspolitiken påverkar befolkningsskyddet.
Försörjningsberedskap och övrigt ekonomiskt försvar
Temaområdet Försörjningsberedskap och ekonomiskt försvar undersöker hur totalförsvarets uthållighet och motståndskraft kan stärkas. En god försörjningsberedskap och en stabil samhällsekonomi är avgörande för både det civila och det militära försvarets förmåga. Forskningen analyserar både hoten och hur de kan hanteras, med olika tidsperspektiv och med hänsyn till policyutvecklingen inom EU och Nato.
Psykologiskt försvar och försvarsvilja
Psykologiskt försvar syftar till att stärka samhällets motståndskraft i totalförsvarets kognitiva dimension. Temaområdet psykologiskt försvar och försvarsvilja bidrar med kunskap som stödjer samhällets aktörer i att utveckla ett effektivt och rättssäkert totalförsvar. Forskningen inkluderar både grundforskning och tillämpad forskning med fokus på det psykologiska försvaret och genomförs i samarbete med relevanta myndigheter och akademiska institutioner.
Samhällsfunktionalitet och sektorsspecifika totalförsvarsfrågor
Temaområdet Samhällsfunktionalitet och sektorsspecifika totalförsvarsfrågor är nytt från 2025 och omfattar funktions- och sektorsinriktad kunskapsutveckling av betydande relevans för hela totalförsvaret. Under året initieras förstudieverksamhet inom bland annat skydd av samhällsviktig data och samhällsviktiga rymdberoenden.
Nyheter från programmet
Befolkningsskydd, civilförsvar eller skydd av civilbefolkningen?
Befolkningsskydd har länge varit ett otydligt begrepp inom svensk beredskapspolitik. Sedan 2006 har avsaknaden av en tydlig definition lett till förvirring och skapandet av nya begrepp för att fylla luckorna. Detta har försvårat ansvarsutkrävande och skapat oklara roller bland de aktörer som är involverade.
Bibliotekens roll i det civila försvaret
I Sverige finns det 1 070 folkbibliotek som erbjuder mer än böcker – nyheter, aktiviteter och hjälp med att söka kunskap. Enligt Bibliotekslagen ska biblioteken stödja demokratin och den fria åsiktsbildningen. De fungerar också som samlingspunkter för människor i stressade situationer. Men vad händer med biblioteken vid krig?
På väg mot ett europeiskt civilt försvar?
EU saknar en tydlig plan för vad som ska göras om ett medlemsland utsätts för väpnat angrepp. Det visar en rapport av Finlands tidigare president Sauli Niinistö. Rapporten skrevs på uppdrag av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen för att undersöka hur EU kan stärka sin beredskap. I detta memo sammanfattar FOI:s forskare Niinistös slutsatser och frågar: Är EU på väg att skapa ett europeiskt civilt försvar?
