Hälsokonsekvenser av extrem värme i Umeå-regionen

Ett förändrat klimat kommer att få konsekvenser för en rad områden i samhället. I det arbete som rapporteras här ligger fokus på hur det förändrade klimatet kan påverka hälsan hos befolkningen. Under hösten 2008 och början av 2009 samarbetade olika delprojekt inom forskningsprogrammet Climatools kring en tillämpningsstudie som handlade om hälsoeffekter av ett förändrat klimat i Umeåregionen. Studien har haft två syften. för det första har arbetet syftat till att tillsammans med potentiella användare pröva en tidig version av dels ett verktyg för att kunna utveckla och använda socioekonomiska scenarier och dels ett verktyg för att beräkna vårdbehovet vid värmebölja (en s.k. beräkningsalgoritm). Socioekonomiska scenarier är ett sätt att skapa konsistenta och trovärdiga beskrivningar av större samhälleliga sammanhang. Klimatförändringens effekter kommer att vara störst på lång sikt vilket motiverar att studier av samhällets förutsättningar för klimatanpassning bör göras på bilder av tänkbara framtida samhällen snarare än dagens samhälle. Ett andra syfte har varit att lägga grunden för fortsatta tillämpningsstudier där andra verktyg som tas fram inom Climatools - främst etisk och ekonomisk värdering - också prövas och utvärderas. Huvudaktiviteten i studien var en workshop i Umeå i janari 2009 med företrädare för Umeå kommun, landstinget, näringsliv och media. Workshopen förbereddes genom bland annat intervjuer med befattningshavare inom kommunen och landstinget under hösten 2008. Under workshopen arbetade deltagarna med konsekvenser och förebyggande åtgärder med anledning av en tänkt värmebölja över Umeåregionen sommaren 2030. För effekterna av en värmebölja i Umeåregionen utgick arbetet från samma procentuella risker som vid den värmebölja som under sommaren 2003 lamslog södra Europa under två veckor och som beräknas ha orsakat omkring 70 000 dödsfall. De samhälle som drabbades av denna värmebölja var i första momentet under workshopen dagens samhälle. I det andra momentet antogs att ett framtida samhälle - ett socioekonomiskt scenario - drabbades av samma värmebölja. Detta innebär bland annat ändrade demografiska förhållanden med betydligt fler äldre i befolkningen. Utvärderingen av arbetet gjordes dels med en enkät till deltagarna vid workshopen, dels via reflektioner från de deltagande forskarna. både enkätsvaren och egna reflektioner ger stöd för att workshopformatet och scenarierna (klimat och socioekonomiskt) fungerade bra för att stimulera en problemdiskussion i allmänhet och för att ta fram åtgärdsförslag. Scenarierna tillsammans med inspelet kring värmeböljan fungerade som inspiration för en probleminventering och en bättre förståelse av klimatproblematiken. Idén att först arbeta med dagens socioekonomiska situation och först därefter ändra dessa förhållanden upplevdes som i huvudsak positivt. På detta sätt behövde inte deltagarna inte samtidigt förhålla sig till både förändrat klimat och ett förändrat samhälle. Trots detta framstår det som mycket viktigt att kommunicera den socioekonomiska situationen på ett ändamålsenligt sätt. De resultat som beräkningsalgoritmen gav, dvs. möjliga framtida hälsotufall vid värmebölja, upplevdes som viktiga för inlevelseförmågan.