Drönarkriget i Pakistan - säkerhetspolitiska konsekvenser

Användningen av fjärrstyrda förarlösa flygfarkoster, s k drönare, för targeted killings har ökat kraftigt i Pakistan. Detta till följd av snabb teknikutveckling, drönarnas förmodade precision och kostnadseffektivitet samt fördelen att slippa sätta egna soldaters liv på spel i en konfliktzon.  Sedan 2004 har USA genom CIA verkställt runt 350 drönarattacker i Pakistan - de allra flesta under Obamaadministrationen. Under Obamas presidentskap har drönarattackerna mer än femdubblats jämfört med Bushs tid vid makten.  Sedan hösten 2008 då användingen av drönare trappades upp har i snitt en till två attacker genomförts varje vecka i Pakistan, majoriteten i Norra Waziristan, nära gränsen till Afghanistan. Syftet är att besegra al-Qaida, försvaga talibanrörelsen och stabilisera Afghanistan och Pakistan.  Antal targeted killings med drönare i Pakistan har sedan 2010 gradvis minskat; under 2012 genomfördes knappt en drönarattack i veckan.  Dödsoffren uppskattas till minst 2 350, varav ett betydande antal civila - hur många är dock omtvistat, men troligen åtminstone ett par hundra. Andelen bekräftade civila dödsoffer per år verkar dock sjunka.  USA anklagas allt oftare för att bryta mot internationell rätt - både avseende våldsutövningens legalitet och krigets lagar.  Dussintals högt uppsatta ledare för militanta rörelser (al-Qaida, TTP, IMU, Haqqani-nätverket m fl) har avrättats med hjälp av drönare. al-Qaidas möjligheter att operera från Pakistan har därmed minskat. Huruvida al-Qaida som rörelse eller idé försvagats globalt till följd av drönarprogrammet är dock tveksamt. Andra lokalt rotade militanta gruppers förmågor har inte påverkats nämnvärt av USA:s targeted killings. Drönarattackerna kan istället visa sig vara kontraproduktiva genom att indirekt bidra till radikalisering och rekrytering till väpnade grupper.  Det frekventa användandet av drönarattacker har sannolikt bidragit till att öka anti-amerikanismen i Pakistan. Trots det digra amerikanska biståndet betraktar tre av fyra pakistanier USA som fiende. Över 80 % av landets befolkning motsätter sig helt att drönarattacker används i Pakistan, enligt en undersökning av PEW.  Operationerna med drönare, som idag genomförs i strid med den pakistanska regeringens uttryckliga vilja, har bidragit till att öka spänningarna mellan USA och Pakistan. Regering, parlament såväl som oppositionspartier kräver att attackerna upphör.  Den pakistanska administrationens tidigare nära samarbete med och tysta stöd till USA - både vad gäller drönaroperationer och militärkampanjer mot den inhemska talibanrörelsen - har försvagat regeringen opinionsmässigt. Det minskade folkliga stödet för president Zardari och den sittande regeringen skulle kunna resultera i maktskifte i Pakistan vid parlamentsvalet 2013.  Den f d cricketstjärnan Imran Khan har på kort tid blivit en av Pakistans populäraste politiker - bl a genom att kritisera vad han menar är regeringens undfallenhet gentemot USA, i synnerhet vad gäller drönarfrågan. Opinionsundersökningar pekar mot att Khans parti, PTI, "Rörelsen för rättvisa", kan komma att bli ett av Pakistans större partier vid nästa val. Khan utlovar att om PTI får makten så kommer drönarattackerna upphöra och Pakistan sluta medverka i USA:s krig mot terrorismen.  Drönarkriget i Pakistan kan mycket väl komma att bli internationellt normerande för framtida krigföring: hemliga och robotiserade krig där kostnaderna i soldatliv och reda pengar blir förhållandevis låga - men där bristerna avseende folklig insyn samt respekt för folkrätten, krigets lagar och den nationella suveräniteten kan bli betydande. Tröskeln för statlig våldsanvändning riskerar att minska och sättet att föra krig på förändras.